Jan Cannerts medalj - Rhetorslängen
STATUTER
Vältalighet är något som äger beständighet, som dygd.
Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet instiftade 1998 å Humanistiska föreningens dechargemöte en utmärkelse för vältalighet, Jan Cannerts medalj. Det är Humanistiska föreningens förhoppning att medaljen kommer att främja vältalighetsarvets fortlevnad.
Jan Cannerts medalj kan årligen föräras en fysisk person som är medlem av Humanistiska föreningen och som i sin verksamhet visat prov på lysande retorisk begåvning i samband med en god humanistisk gärning.
Innehavare av Jan Cannerts medalj tituleras Rhetor.
Förslag till Rhetor framlägges av Humanistiska föreningens styrelse på Humanistiska föreningens dechargemöte eller annat föreningsmöte. Samtliga medlemmar kan muntligen under pågående föreningsmöte föreslå annan medlem till Rhetor.
För val av Rhetor erfordras att den föreslagna av föreningsmötet erhållit minst två tredjedelar av de angivna rösterna. Faller förslaget får varken detta eller beslut därom upptagas i protokoll.
Vald Rhetor inbjudes förslagsvis till Humanistiska föreningens Valborgslunch för att där, om möjligt, under folkets jubel mottaga Jan Cannerts medalj.
För information angående vältalighet och retorik, se Platons dialog Gorgias.
BAKGRUND
Senior Jan Cannert, Humanistiska föreningens revisor 1960–1964, höll 1980, som ett led i Humanistiska föreningens allmänna uppryckning, för första men inte enda gången det tal som i marginellt utökat skick publicerades som ”Humanistlunchen på valborgsmässoafton – en klassiker redan på 50-talet” i Humanistiska föreningens jubileumsskrift Humanistiska föreningen 1914–1984. Då talarens precisa stämma och välformulerade ord alltid tjusar samtliga lunchgäster och därför utgör en av lunchens varmast emotsedda punkter, utgör Jan Cannert en utmärkt förebild för andra vältalare.
Vid Humanistiska föreningens dechargemöte i februari 1998 redogjorde blivande Rhetor Dag Björklund för Dubbelstolskommitténs slutbetänkande tillika slutrapport på ett så mästerligt och vältaligt sätt att senior Olov Hyllienmark efter dånande applåders avtagande rusade upp i talarstolen och på stående fötter utropade att det må införas en vältalighetsmedalj på det att Dag Björklund kan föräras en medalj för sin magistralorala insats. Senior Hyllienmark hade i tankarna att vältalighet är något som bör uppskattas i sig, och ett sätt att rikta öron mot vältalighet är att koppla samman medalj och vältalighet på det att de två må smälta samman till ett i Humanistiska föreningens utmärkelsevärld.
1998 års styrelse fann det lämpligt att inbjuda Dag Björklund till Valborgslunchen, och vid denna erhöll han den första av Jan Cannerts medaljer. Denna tradition har sedan fortsatt. Brukligt är att medaljtal och tacktal hålles av inte allt för utdraget slag.
RHETORLÄNGDEN
2011 RHETOR CALLE BÖRSTELL
2010 RHETOR OSCAR SKAGERLIND
Har talat om kvinnor, lovsjöng snus en gång
Deltar gärna i diskussionen så lång
På middagar han lett både tal och sång
Van som han är att stå i festens blickfång
I många år han medaljen har åtrått
Dock tvingats se hur till andra den har gått
Bejublade tal nya höjder har nått
Lön för sin möda han nu äntligen fått
På fotbollsplan och dansgolv han väl sig för
Han har talets gåva, en riktig charmör
Han är en metropolitisk estradör
Men skall också kallas Rhetor som sig bör.
2009 RHETOR JOHANNA HOLMIN
2008 RHETOR CARL STRÖMBÄCK
2007 RHETOR EMMA BRINK
2006 RHETOR ANDREAS MALM
Det är få människor i världen som har förmågan att få andra att lyssna till dem, och ännu färre som kan utöva denna konst i skilda sammanhang. En god festtalare är inte nödvändigtvis en god debattör och en god debattör är inte nödvändigtvis en god festtalare.
Årets mottagare av Jan Cannerts vältalighetsmedalj hör dock till den begränsade skara hos vilka dessa två retorikens motpoler förenas. På såväl middagar som styrelsemöten har han visat prov på en god retorisk förmåga och har därigenom väl förtjänat att bära titeln Rhetor.
2005 RHETOR OLOV HYLLIENMARK
2004 RHETOR OLOF G TANDBERG
2003 RHETOR CHARLOTTA SVANSTRÖM
2002 RHETOR KRISTIN LARSSON
Kristin Larsson har under sina år som clubbmistress och styrelsemedlem med sin särpreglade och egenartade talekonst förgyllt våra långrandiga styrelsemöten, högtidliga festligheter och vardagens små stunder. Många kommer ihåg hennes "Talet till mannen" under Valborgslunchen 2000 med de lysande hyllningarna till denna varelse som, enligt fröken Larsson, "kan pissa sitt namn i snön". Numera klassiska hejaramsor om Grebovallen samt om kor kan räknas höra till den allmänna vokabulären för marskalkar i klubbmästeriet. Kristin Larsson bör äras med Jan Cannerts vältalighetsmedalj för sina insiktsfulla analyser av klubbmästeriet, styrelsen och livet i stort och smått.
2001 RHETOR LARS OLDENBURG:
"För sitt rättframa resonerande, sitt avvägda argumenterande, och sitt frimodiga filosoferande, vid styrelsesammanträden och på föreningsmöten, på valborgsluncher och seniorsmiddagar, under rödvinsmarinerade sällskapskvällar och rökinsvepta deeptalknätter; för sina oräknerliga, ojämförbara historier om hisnande ungdomsupptåg i provinsiella bibliotekstrappor, kapsejsade julaftnar med tveksam erotisk prägel och vännerna som försvann någonstans på vägen; för sin jordnära ton, sitt ödmjuka tilltal, och sitt stundom rent bokstavligt avklädda framförande; för sin orubbliga, oövervinnerliga tro på talet som medel och därtill som mål, som detta människolivets största bästa och vackraste; har Humanistiska föreningens déchargemöte beslutat tilldela 2001 års Jan Cannertsmedalj informationssekreteraren och webmastern emeritus; innehavaren av den Humanistiska akademiens stol nr. 3; idésprutan, festprissen och vapenbrodern par excéllence; Lars Oldenburg."
2000 RHETOR MARTIN OLSSON
”Jag tror det var Derrida som hävdade att världen bara fanns i språket; att orden och bokstäverna konstituerade dess grundvalar. Skulle världen vara uppbyggd av Martins ord, är det en värld som är förnuftigare och vackrare än de flesta andra.”
1999 RHETOR JOHAN ROOS
”för sin förmåga att i formella kretsar och vid runda bord smälta samman det kyliga analyserandet och argumenterandet med det varma teatraliserandet och latiniserandet.”
1998 RHETOR DAG BJÖRKLUND
”för sin förmåga att vid rapporterandet av dubbelstolskommitténs arbete, med ett på pappret krångligt språk, lyckas förmedla rapportens innehåll på ett begripligt och underhållande sätt samt förmågan att göra det inkonsekventa konsekvent.”